Bränder i boendemiljö – 17 oktober 2018
Den nationella strategin för stärkt brandskydd för den enskilde sjösattes 2011. Det delmål till 2020 om minskning i antalet omkomna vid brand i bostäder ser knappast ut att uppfyllas. Samtidigt lyftes forskning och utvärdering fram som bärande element. Nu ser vi resultaten från forskningssatsningen. Hur påverkar resultaten strategin? Har vi nu fått kunskap som hjälper oss arbeta smartare och mer fokuserat?
Alla kan drabbas av brand, men utgången vad gäller brandens och personskadornas allvarlighet varierar i hög grad med sociala omständigheter både på individ- och områdesnivå. Vilka slutsatser kan vi dra från dessa insikter när det gäller brandskyddsarbetets fortsatta inriktning?
Talare:
Ragnar Andersson, Karlstads universitet
Per-Olof Hallin, Malmö Högskola
Anders Jonsson, MSB
En kortare responstid bör leda till att fler personer räddas från död eller svår skada i bostadsbränder. Hur ser tidsambandet ut och hur många liv räddar egentligen räddningstjänsten vid brand i bostad? Är det bra och kostnadseffektivt att arbeta med nya modeller för första insats, exempelvis genom samverkan med väktare?
Talare:
Marcus Runefors, Lunds universitet
Henrik Jaldell, Karlstads universitet
Björn Sund, MSB
Traditionellt var brandskyddet fokuserat på att förhindra att städer brann ner, detta gick sedan över till att skydda byggnader. För att minska antalet döda och skadade i bränder så krävs det dock insatser inuti bostäder och på individnivå. Vilka åtgärder kan vara verkningsfulla?
Det förebyggande arbetet mot bostadsbränder kommer att bli allt viktigare i framtiden med en kulturellt heterogen och åldrande befolkning. Hur kan det brandförebyggande arbetet bedrivas på ett effektivt sätt och integreras med annat systematiskt brandskyddsarbete?
Ett förbättrat brandskydd kommer antagligen inte gratis. Vad kostar det och vem ska betala?
Enligt nollvisionen ska ingen behöva dö eller skadas allvarligt i brand, men hur många omkommer och skadas allvarligt egentligen per år? Kan vi lita på sifforna? Hur definieras allvarlig skada? Det systematiska säkerhetsarbetet förutsätter att vi har ordning på statistiken och kan följa utvecklingen över tid.
Paneldebatt mellan forskare och praktiker från social omsorg, räddningstjänst, försäkringsbolag och MSB. Några paneldeltagare representerar även nationella samverkansgruppen för stärkt brandskydd. Under panelsamtalet diskuterades hur resultaten kan införlivas i det fortsatta arbetet i samhället.