Ny antagning till Forskarskolan inom skydd mot olyckor
Med stöd av MSB gör vi nu en 3:e antagningsomgång av doktorander till Forskarskolan inom skydd mot olyckor. Ansökan ska ske senast 1 oktober och antagning meddelas i december. Studierna kommer att genomföras på halvtid 2026-2029, eller snabbare vid ökat studietempo.
En viktig förändring är att antagna till Forskarskolan får ett forskningsbidrag på 250 000 kr per år för doktoranders lönekostnader.
Hur fungerar det?
- Behörig att söka är den som är anställd vid kommun, region eller länsstyrelse och som är verksam inom området skydd mot olyckor.
- Den sökande ska ha rimliga förutsättningar för att uppnå behörighetskraven för antagning till forskarutbildningen vid ett lärosäte. Behörighetskraven är normalt 240 hp varav minst 60 hp på avancerad nivå. (Motsvarar 160 p respektive 40 p i det tidigare systemet).
- Doktorandernas forskningsområde måste ligga inom ramen för Lag om skydd mot olyckors tillämpningsområde, bidra till att minska de negativa konsekvenserna av bränder och anknyta till de områden inom civilt försvar som preciseras nedan.
- Doktoranderna som blir antagna till Forskarskolan har kvar sin ordinarie anställning, men avsätter minst 50% av sin arbetstid för forskning under perioden med målsättning om en licentiatexamen.
- Doktoranderna har kvar sin ordinarie anställning och arbetsgivaren står för den kostnaden. Arbetsgivaren får dock ett forskningsbidrag på 250 000 kr per år för doktoranders lönekostnader. Forskarskolan finansierar dessutom kostnader för handledning, gemensamma träffar med mera.
- Forskarskolan bedriver ingen egen forskarutbildning eller ger ut någon examen utan detta görs av det lärosäte där doktoranden blir antagen. Forskarskolan hjälper till att identifiera lämpliga lärosäten och handledare samt ger stöd under antagningsprocessen till högskolan. Inom ramen för Forskarskolan arrangeras även gemensamma doktorandkurser.
- Ansökningsperioden är 15 augusti till 1 oktober. Antagning till Forskarskolan väntas vara klar i december, och antagning till högskola väntas ske under början av 2026. Första träffen för de antagna kommer att ske under januari eller februari 2026.
All information är preliminär fram till dess ansökan öppnar eller andra besked ges.
Forskningsområden
Ansökan till Forskarskolan 3 görs inom ramen för följande forskningsområden med relevans för civilt försvar och målet att begränsa de negativa konsekvenserna av bränder:
- Räddningstjänst under höjd beredskap
- Förebyggande brandsäkerhetsarbete i kris och krig
- Brandsäkerhet i ett strömlöst Sverige
- Skydd av samhällsviktig verksamhet under störning från kris eller krig
- Byggnadskonstruktioners robusthet avseende bränder efter vapenverkan
- Migration och brandsäkerhet i tillfälliga boenden och samlingsplatser
- Frivilligverksamhet som stärker brandsäkerheten i kris och krig
- Internationella fallstudier om brandsäkerhet vid kris och krig, samt internationell samverkan för stärkande av samhället i kris och krig
Intresserad?
Du som är kunskapstörstande och vill få spetskompetens inom det här ämnesområdet bör absolut söka! Du kommer samtidigt att bli en banbrytare som bidrar till att stärka kopplingen mellan akademi och praktik inom området skydd mot olyckor.
Du som är en arbetsgivare som vill satsa på Din personal och föra fram Din organisation till kunskapsfronten inom en för verksamheten viktig problemställning har här en unik chans.
Tveka inte att kontakta Marcus, Mattias eller Thomas (se kontaktuppgifter i fältet till höger) om du har frågor. Eller varför inte lyssna med någon av doktoranderna i de tidigare antagningarna.
Ansökan
Ansökan öppnar den 15 augusti. Där förväntas du beskriva dig själv, dina meriter och varför du vill forska, vad du vill forska inom och om du redan har konkreta forskningsidéer med mera. Dessutom finns det ett antal formaliapunkter inklusive att din arbetsgivare stödjer att du ska forska på minst 50% av din arbetstid.
Varför en forskarskola?
Brandforsk och MSB har gemensamt identifierat ett stort behov för praktiknära forskning som syftar både till ny kunskapsuppbyggnad och att överföra kunskap från befintlig forskning till praktisk verksamhet. Genom att parallellt jobba inom både akademin och offentlig verksamhet finns mycket goda möjligheter att både hitta viktiga frågeställningar och att påverka praktiken.
En forskarutbildning är också en unik möjlighet för den anställde att både bli specialist inom ett visst område och att utveckla sin generella analytiska förmåga. Doktoranderna får en mycket god förmåga att tolka och värdera forskning vilket kommer att vara till stor nytta för samhället under lång tid framöver.
Vad är forskarskolan?
Doktoranderna som är antagna till Forskarskolan avsätter minst 50% av sin arbetstid för forskning under 2026-2029 (snabbare vid ökat studietempo). Doktoranderna har kvar sin ordinarie anställning och arbetsgivaren står för den kostnaden. Forskarskolan står för ett forskningsbidrag på 250 000 kr/år för löner till doktorander och finansierar kostnader för handledning med mera och anordnar gemensamma träffar som håller samman doktoranderna i en grupp. Gruppen utgör ett viktigt stöd och nätverk för varandra. Forskarskolan bedriver ingen egen forskarutbildning eller ger ut någon examen utan detta görs av det lärosäte där doktoranden är antagen. Vid starten hjälper Forskarskolan till att identifiera lämpliga lärosäten och handledare samt ger stöd under antagningsprocessen till lärosätet. Forskarskolan ger även vissa gemensamma doktorandkurser i samarbete med olika lärosäten.
Forskarskolans format är inarbetat sedan 2019 och fungerar bra. Det utesluter dock inte att även andra varianter som uppfyller samma grunder och mål är möjliga att tillämpa.
Antagna doktorander i den 1:a och 2:a utlysningen
Hittills har sex doktorander antagits till forskarskolan. Läs mer om dem och deras forskning genom att klicka på rutorna till höger eller klicka på länken nedan.
Vad innebär ”tillfredställande och likvärdig skydd” enligt LSO?
Mateusz Sosnowski, Södertörns Brandförsvarsförbund
Doktorand vid KTH, Kungliga Tekniska Högskolan
Hur kan beslutsfattare i planprocessen bättre förstå och hantera olika risker och intressen?
Anna Ståhle Bofjäll, Storstockholms brandförsvar
Doktorand vid Avdelningen för Riskhantering och Samhällssäkerhet, LTH